Torvet Lilla Hammaren

Belägit på Allmänningen uti Bråbo Häradh och Kwillinge Sockn

Grundligt utgrävd köksgrund

Grund att gräva ur Återfylld köksgrund Med undantag från verandans grund är köket det sista rummets grund att grävas ur. I likhet med salens, hallens och kontorets/badrummets grunder så avlägsnas först allt organiskt material ner till berggrunden. Alla sprickor och skrymslen sopas rena innan ojämnheter slutligen fylls igen med tvättad makadam. Målet är en helt steril stenöken, inte olik den många idag verkar eftersträva i sina trädgårdar.

Kökets grund visade sig bjuda på några oväntade överaskningar. Mellan husets båda murstockar saknades bärlinor helt. Istället var utrymmet helt uppfyllt med sten, grus och sand. Spekulationerna i om varför man valt att göra så har hittills landat i att det en gång har stått ett större spiskomplex där innan vedspisen sattes in.
Rensopad köksgrund
För vår del innebar det betydligt mer grävande än väntat. För att ge plats åt avlopp och vattenledningar var även en hel del större stenblock tvungna att flyttas. Efter två veckors slit står allt klart inför nästa moment i köksrenoveringen. Avlopp, urinavlopp, vattenledningar, uppregling, blindbotten, lerklining, sågspån, golv, ...

Ett släp kommer lastat

Kök på släp Kök på gym För drygt två veckor sedan lovade jag mer eller mindre mig själv att aldrig mer befatta mig med platsbyggda kök. Ändå står nu ett platsbyggt 50-talskök på Getå Gym i väntan på att få pryda det vita husets hjärta.

Önskan om modulbyggda plana 60-talsskåp fick stå åt sidan för den andra häftens kärleksförklaring till de sneda 50-talsskåpen. Till den förbiseddes försvar bör dock nämnas det begränsade utbudet på Blocket. Inte mindre än tre kök med sneda överskåp inom rimligt avstånd mot endast ett med plana dylika, ehuru alltför litet för vårt behov.

Valet att plocka ner ett kök själva för en mindre penning eller att köpa ett dyrare nedplockat föll slutligen på det senare. Beslutet tog oss på en resa till Skattegårdens Handelshus i Ödeshög. I en container stod ett hopaplock inte olikt det vi själva nyligen plockat ner. Efter sedvanligt västgötskt prutande lastades alltsammans på ett släp och vi for åter hem.

Väl hemma bereddes plats på gymmet och köpet inspekterades. Spikar drogs ur, skevheter rätades upp och pessimistens och det första ögonkastets tvivel byttes mot optimistens "det går nog bra".

Lappar och lagar fönsterbågar

Skadad fönsterbåge Lagad fönsterbåge Som variation från utgrävningen av köksgrunden ses även vita husets tidigare fönsterbågar över. Någon gång under 70-talet byttes dessa ut mot betydligt mindre perspektivfönster. De vackert spröjsade fönsterbågarna hamnade till slut som underlag till presenningar över diverse ved- skräphögar.

Efter fem år på loftet är det äntligen dags för det första paret att få återförenas med sitt hus. Först ut blir fönstret i köket. Innan dess byts dåliga delar ut och nytt glas skärs till, de oljas, målas och kittas om. Till syvende och sist är tanken att vi tillverkar nya karmar.

Konsten att ta upp ett golv

Golvet lättar i köket 1) Gör rent spont och hitta spikarna Under de senaste dagarna har golvbrädorna i köket tagits upp. Som väntat hade en del fack mellan bärlinorna fallit ner i grunden med ett oundvikligt golvdrag som följd. Vid diskbänken var det öppet in från sidan i isoleringen, vilket gör isoleringen mer eller mindre meningslös.

I mången byggnadsvårdslitteratur beskrivs upptagningen av golv i korta ordalag som "ta upp golvet, det kan sedan läggas tillbaka". I verkligheten krävs en hel del tålamod och noggrannhet för att få upp golvplanken i ett skick som ej kräver att ny not och eventuellt spont görs.

För att öka era chanser till ett gott resultat kan jag dela med mig av några surt förvärvade råd och tips. Samtliga golv jag tagit upp har varit spikade dolt. De med not och lös fjäder har varit spikade i ena noten. De med både spont och not har varit spikade i sponten. Skillnaden i upptagning är inte så stor, men jag vill ändå påstå att spikning i sponten är något enklare att hantera.
God grund för drag 2) Ömsom bänd, ömsom trampa neråt-framåt
Börja med att identifiera från vilket håll golvet har lagts. Den sista brädan som lades ner är antingen lös eller spikad uppifrån. Den är troligtvis även smalare än övriga då den anpassats för att passa in vid väggen. Använd en spikutdragare för att få upp spiken och bänd sedan upp plankan. Får du ej in kofoten under eller vid sidan av brädan kan du försöka med att skruva i ett par kraftiga skruvar att få grepp om med kofoten.

När första golvbrädan är uppe, gör rent spont eller not och se var det är spikat. Rengöringen hjälper dig även att hålla koll på om spiken sedan följer med upp eller om den åker in i trät med risk för att spont eller not spricker. För att minska risken för sprickor ytterligare kan området runt spikskallarna fuktas. Ytlig fukt kommer ej hjälpa utan den måste ges gott om tid att dra in.

Vid bändning är det viktigt att ej förhasta sig utan att bända i små steg. Bänd något vid alla spikar, att ta en spik åt gången är dömt att misslyckas. När brädan rest sig något går du över till att ömsom bända uppåt med kofoten och ömsom trycka neråt-framåt med foten. De snett islagna spikarna kommer då att krypa ur utan att du behöver lyfta brädan så högt att noten eller bakomvarande brädas spont går sönder.

Slutligen, ge ej upp om det spricker. En del brädor kommer spricka. Om du redan tidigt ser att det kommer spricka se om du kan komma åt att såga av spikarna med ex en tigersåg. Visst är det roligt att kunna återanvända även spiken, men ifall det sker på bekostnad av ett sprucket golv är det ej värt det. Bor du som oss i ett hus från sena 1800-talet och golven är spikade dolt, så rör det sig dessutom mer troligt om klippspik än om handsmidd spik.

Platsbyggt kök

Spår av gammalt skåp bakom IKEA-garderoben, vårt skafferi Även möss kan konsten att isolera med moderna material Alltsomoftast läser man om platsbyggda kök där det underförstått antas att platsbyggt skulle vara synonymt med gedigenhet och bra kvalitet. Efter att varsamt plockat ut skåp och hyllor från köket i vita huset kommer platsbyggt för oss kunna ha en helt annan betydelse. Ett inspacklat sammelsurium av man tager vad man haver. Likt underhållsfritt för många kloka blivit synonymt med icke-underhållsbart kommer platsbyggt för oss bli synonymt med ringa återanvändbart.

Kanske var förhoppningarna för stora, att skåpen lika enkelt som i sommarstugan skulle kunde plockas ner i helt skick, modiferas och åter sättas på plats. På sin höjd kan vi återanvända skåpsluckor och lådor. Om så blir fallet kommer stommar ej byggas på plats utan som fristående moduler.

Om någon har ett icke-platsbyggt kök i 30- till 60-tals stil med stommar av massivt trä, hör av er. Om även luckor är av massivt trä och ej masonit så kommer vi direkt.

Skriver om historien

Oväntat välbevarat Oväntat oförändrat Vår beundransvärda plastmattan visade sig vara fastlimmad på ytterligare en matta, en brunmelerad limoleummatta. Samma typ av matta som tidigare täckte det oisolerade hallgolvet. Tidningarna under linoleummattan avslöjade att Direktör Bohman renoverat köket inte mindre än två gånger.

Vid den första renoveringen lades linoleummattan in men de tidigare köksskåpen fick vara kvar. Detta borde enligt tidningarnas datum skett någon gång hösten 1966 eller senare. Att en av tidningarna var adresserad till Sven Bohman talar för att han både hyrt och till viss del även förbarmat sig över huset redan innan han köpte loss det från Östergötlands landsting 1970.

Golvet som legat dolt i över 50 år var oväntat välbevarat. I jämförelse med det lackade trägolvet i vardagsrummet syntes inga spår av angrepp eller fuktskador. Plastmattor må va en styggelse i många avseenden, men i detta fall inte alls i den grad som byggnadsvårdslitteraturen gör gällande. Annat var det dock med ytterväggen. Gullfiberisolering och diffusionsspärr av plast enligt dagens normer. Vad detta i kombination med annat kan leda till skall trogna läsare snart bli varse.

Det är förövrigt lätt att fastna i tidningsartiklar från gågna tider. Vi kan exempelvis läsa om överläkaren som söker ett rum åt sin curlade 21-årige son, helautomatiska bilar från Teslas föregångare DAF samt de motorburnas nedskräpning på otillåtna avstjälpningsplatser. Om det var bättre förr är det i alla fall inte mycket sämre idag.

Förbjuden kärlek

En köksmatta värd att bevara? Dagen gör sig påmind Så var då dagen kommen, dagen då vad som dolde sig under den vackra ytan måst fram. Under sex år har det trevats, i sex år har det tvekats, i sex år har det fåtts kalla fötter. Det ögonen obönhörligt sökte sig till när man nyfiket på tå för första gången kikade in genom det flagnande köksfönstret. Där låg hon i sin fulla prakt, linoleummattan.

När det slutgiltigen stod klart var det redan försent. Vi var fast men mattan var av plast. Betagna i en plastmatta, en byggnadsvårdares mardröm. Vardagen gjorde sig dessutom snart ännu mer påmind. Efter att det oisolerade hallgolvet åtgärdats blev köket det mest dragiga rummet i huset.

De kalla fötterna fick sin förklaring när vi från vardagsrummets grund kunde snegla in under köksgolvet. Blindbotten som på sina ställen tillsammans med sågspånet rasat ner i grunden. Ett fack i bjälklaget helt utan sågspån men med till synes intakt blindbotten. Kanhända en rest från indragningen av vatten och avlopp under tidiga 70-talet. Något måste göras, golvet måste upp.

Men mattan, hur gör vi med mattan? Kan man bevara en plastmatta och fortfarande kalla sig byggnadsvårdare? Vi kanske kan smyga med den, kanske använda delar av den, eller ska vi förneka att det hänt och bara försöka gå vidare?

Theres

Hur gick det med mattan egentligen?

Hönsen flyttar in

På femte dagen vågade de sig ut För att sedan samlas i luckan och aldrig mer vilja gå in Djur går återigen runt Lilla Hammarens husknutar. Senast det hände borde vara vid förrförra sekelskiftet eller möjligen under trädgårdsmästare Lundgrens tid på Gropekärr (Fridhem). I veckan hämtades ett gäng kvittriga öländska dvärghöns från Kjulamon Nastorps Gård utanför Eskilstuna. Det som från början var tänkt att enbart bli fyra hönor och en tupp blev till syvende och sist elva höns varav minst en tupp. I höst lämnar några av dessa oss och flyttar in hos syster i Simonstorp.

Hönsen är drygt två månader så ägg får vi vara utan till i höst. Under de fem dagar de varit här tycker vi oss se att de växt en del, om inte annat har de blivit modigare och sträckt på sig. En av dem är defintivt en tupp medan det finns några som ännu råder lite oklarheter om.

LO

Ibland

LO

Kommer mailet fram?

Risgärdsgård runt odlingarna

Risgärdesgård runt jordgubbslandet Påskbrasan blev till risgärsgård Årets påskbrasa uteblev och blev istället början på en gärdesgård runt landen. Med tanke på hur mycket sly som växer upp varje år på ägorna samt att vi enbart har en gran och lika få enar så känns denna typ av gärdsgård den mest lämpade. Hade varit kul att se bilder från forna dagar om det rent av kan ha funnits liknande gärsgårdar här innan.

Lärs det ut sökmotoroptimering på svenskalektionerna i skolorna idag förresten?

Från dass till hönshus

Fler fönster och hönslucka Dasslock som luckor till redena Lilla Hammarens utedass har under det gångna året sett sig förvandlats till ett hönshus. Dasset som var uppdelat på två dass revs ut. Den ena dörren ersattes med ett fönster samt en hönslucka. Den andra dörren fick en innedörr med hål för att komma åt äggen i redena som finns på insidan av dörren. På baksidan av dasset finns en tredje dörr där man tidigare kom åt att tömma dassen. Denna dörr kommer nu istället nyttjas för att komma åt hönsens skit.

Insidan av hönshuset består av kalkavfärgad stående råspont samt ett gjutet betonggolv. Under senvåren kommer en hönsgård att byggas i backen upp mot vita huset.

Lars-Ove Johansson

Som väl är finns redan en rejäl snickarbod där fler hyss kan smidas.

Mr. Hugs

Kommer detta fungera som snickeboa för dig när Johanna fått nog av dig och dina hyss?

Varde vardagsrum

Husets finaste tillika äldsta fönster Som sig bör i ett storarum, en kopparlampa från okänt stationshus Under våren färdigställdes äntligen vardagsrummet. Efter att alla väggar tapetserats med golvskyddspapp målades en bröstpanel och bröstlist med linoljefärg i grön nyans. Därefter sattes limfärgstryckta papperstapeten Nästgårds upp.

Rummet går därmed från att vara husets skamfläck till det mest representativa. Allt som kvarstår är att ge rummet ett namn. Vardagsrummet, finrummet, storarummet, sällskapsrummet eller storstugan? Något TV-rum blir det å det bestämdaste ej.

Spännpapp över igensatt dörr

Spännpapp över igensatt dörr Spikremsor av delad spackelremsa Efter många funderingar fram och tillbaka så valde vi till slut att pappspänna över den igensatta dörren till vänster om kakelugnen. Vid senaste tapetseringen som bör ha gjorts någon gång i början av 1980-talet så tapetserades direkt på de ospontade brädorna som täcker dörren. Dessa tapeter har genom åren fått allt större sprickor. Spår av tidigare pappspänning bakom tapeten visar återigen att folk var klokare förr.

Efter en titt på det ypperliga programmet "Det sitter i väggarna" på SVT Play där ämnet pappspänning behandlades så bar det iväg till bygghandeln för att inhandla vad som behövdes. Att idag fråga en säljare på valfri bygghandel om de har spännpapp och spikremsor kan enligt hörsägen ge upphov till kommentarer som "Spännpapp är ju sånt man river ner". Tack och lov finns som så ofta bättre vetande bland bygg- och byggnadsvårdsforumen på nätet.

Oplastad mjölkpapp inhandlades på Beijer Bygg och till spikremsor användes en 5 cm bred spackelremsa av papper som först delades på mitten. Som torr och makuleringsremsor användes vanlig golvskyddspapp. Arbetet gick förvånansvärt lätt och resultatet blev över förväntan. I nästa rum där vi plockar ner gipsskivor från väggarna skall det helt klart spännpappas. Man skall aldrig vara rädd för att prova något gammalt!

Fel bruk i bakkant

Nytt lerbruk i bakkant Tätad i överkant än en gång Till stor förskräckelse upptäcktes cementbruk i mellanrummet mellan murstock och kakelugn. Som tur var visade det sig enbart vara ett drygt 4 cm tjockt lager innan lera och svick tog vid. Betongen knackades försiktigt bort och ersattes med sand och lera direkt från Bråviken. Somliga menar att strandsand har en för rund form för att fungera i lerbruk, ett påstående som denna ypperliga sats talar emot. Sanden silades först genom en sil med 2-3 mm maskor innan den blandandes med leran.

Passade även på att plocka ner en bit av övre raden för att än en gång komma åt att täta kakelugnen i överkant. Vid senaste gången användes ett alltför fett lerbruk som nu visade tydliga torrsprickor. Kalkputsen på skorstensmuren på båda sidor om kakelugnen sågs även över.

Nylagt grangolv

Uppsalning av golvplank Fris och golvlucka Det tidigare trägolvet i vardagsrummet ligger upplagt på loftet i väntan på att sorteras och hyvlas till något användbart. Efter de senaste årtiondens ovarsamma behandlingar i form av slipning, lackering och fogning så fick det ge plats för ett nytt trägolv av kilformade granplank. De nya golvbrädorna hämtades en blåsig eftermiddag hos LGB Timmerhus i Motala. Sedan tidigare har vi provat att både lägga tillbaka ett upptaget golv, samt sågat, hyvlat upp och lagt ett begagnat golv. Att lägga ett nytt golv visade sig snart vara det enklare av dessa alternativ. Nackdelen kan kanske vara att det återstår många år av såpskurning innan det får samma yta och nyans som det återlagda golvet i kontoret.

Det kämpigaste momentet var utan tvekan att slå ihop brädorna. Med en närmast mikrometerprecision mellan spont och not fick man vara extremt noga med att ej få in sågspån eller skräp mellan. När det väl gott ihop blev springan dock obefintlig. Ett tips till framtida golvläggning är att skyffla undan sågspån innan läggning av en golvbräda för att sedan skyffla tillbaka det när den väl lagts på plats.

Under tröskeln till pardörren saknades isolering och vindskydd mot verandans golv. Möjligtvis och förhoppningsvis kan detta förklara det golvdrag vi känt i vardagsrummet. Springorna sattes igen och drevades med linullsisolering.

Då golvet redan legat på tork hos LGB Timmerhus kunde vi direkt efter läggning spika fast golvet. 5" klippspik med synliga skallar användes till den större delen, medan återanvändna klippspik med hopslagen skalle användes vid frisen.

Första honungsskörden

Nybyggd vaxkaka i topplistkupan Silning av honung genom BH-påse Efter en bikurs i Alafors var Johanna redo att skörda en första kaka från topplistkupan. De kakor som byggts helt av bina själva var ännu ej täckta tillräckligt mycket för att vara mogna att skördas. Istället togs en av de kakor som flyttades över från den gamla konventionella bikupan. Efter lite pill kunde kakan skäras loss från kanterna och därefter lyftas upp.

Kakorna i en TBH-kupa slungas ej som i en vanlig bikupa. Istället silas eller pressas honungen ur vaxkakan. Vaxbitarna som blir över kan med fördel läggas tillbaka i kupan där bina gör rent dem från resten av honungen.

Isolering av hönshus

Nytt fönster och isolering Gjutning av hönshusgolv Röda husets gamla dass och uthus har under sommaren fått se sig förvandlas till ett blivande hönshus. Johanna instruerades i det glamorösa hantverket betonggjutning och kunde sedan med lätt hand blanda till betong och gjuta golv på den halva som tidigare saknat detta. Resultatet lät sig inte vänta, en välförtjänt träningsvärk i överarmarna.

Taket isolerades med 10 cm linullsisolering och väggarna med 5 cm. Varför ska hönsen utsättas för gullfiber och diffusionstäta skikt när när vi själva gör allt för att bli av med detsamma? Isoleringen göres givetvis för värmens skull, men kanske framförallt för att dämpa ljudet från den annalkande tuppen, Asabjörn.

Väggarna kläs med stående råspont som senare skall målas med kalkfärg för att hålla ohyra borta. Två bättre begagnade fönster sätts in i hönshuset sedan de fått lika varsam behandling som några av röda husets fönster fått under sommaren.

I väntan på färdigställande av väggar och hönsgård gör sig beslutsångesten i rasfrågan sig mer påtaglig. Att det skall vara en svensk lantras råder ingalunda några tvivel om. Men skall vi välja ras efter storlek, värpningsvillighet eller efter lokal förankring?

Therés

Ska ni vara med i genbanken? Annars kan det vara svårt att få köpa vissa raser, en del vill inte sälja utanför genbanken.Jag tycker att Kindahönsen verkar mysiga, fast vi ska i första hand försöka på tag på Öländsk dvärg.

Byte av blindbotten

Ny blindbotten och utgrävd krypgrund Lerklining med återanvänd lera Sedan bjälklaget i vardagsrummet tagits bort grävdes grunden ur ned till bergrunden och allt organiskt material avlägsnades. Mössen har haft fullt upp de senaste decennierna då flera skrymslen täckts med gullfiber. Har ni inte fått nog med anledningar till att välja annat isoleringsmaterial så hade den härligt torra känslan av mössens gullfiber i era lungor gett er ännu en.

Någon plast lades inte heller denna gång på marken trots besiktningsmännens uppenbara vurm för detta. Att som så ofta kalla plasten för åldersbeständig känns helt ovidkommande när man en gång sett mössens förmåga att dra nytta av just delar av plast. Dessutom eller kanske framförallt så har huset klarat sig i minst 150 år utan detta främmande material.

En ny blindbotten av råspont lades in och den upptagna leran blandades till för att ännu några 100 år få ligga som skydd mot golvdrag och gnagare. En bit av golvet förbereddes för att fungera som inspektionslucka, något som saknats tidigare. Under några veckors tid skall nu leran ligga och torka till innan sågspån och ett nytt golv läggs in.

Upptagning av bjälklag

Gammal blindbotten med lera Frilagd krypgrund Sommarens utan uns av tvivel mest utdragna jobb var upptagningen av golv och bjälklag i vardagsrummet. Ganska snart stod det klart att det misshandlade golvet stod utan räddning. Under senare år har golvet obarmhärtigt slipats, lackats och fogats (!) till den grad att bara trägnagarna trivts där. Plankorna ligger nu på loftet i väntan på att hyvlas upp till något annat ändamål.

Ett dussin byggsäckar fylldes med sågspån och kalkrester från bjälklaget och ställdes i röda husets kök till dess återfyllnad påbörjas. Gissar att en och annan av de 20-talet svenska och amerikanska Lilla Hammaren-ättlingar som dagarna därpå var på besök funderade vad alla sopsäckar gjorde i köket.

Sedan lerkliningen avlägsnats kunde vi konstatera att blindbotten inte alls var i så dåligt skick som befarat. Till skillnad från torpargrunden under kontoret och badrummet så var här utrymmet väl tilltaget, vilket måhända spelat roll både vad gäller blindbottens beskaffenhet och golvdraget.

Bina flyttar in

Flyttning av bin och vaxkakor Nybyggda vaxkakor Under sommaren flyttade det återigen in bin på Lilla Hammaren. Efter några veckor i sin ursprungliga konventionella kupa kunde bina flytta in i sin nya TBH-kupa. De rektangulära ramarna och bikakorna skars till för att passa den mer trekantiga TBH-kupan. Enbart den övre delen av den ursprungliga ramen behölls och skruvades fast på en läkt innan den sattes ner i den nya kupan.

Bikupan beställdes från Småbruk.se och var efter en hel dags treveande och grunnande ihopmonterad. En ritning eller monteringsbeskrivning hade helt klart varit önskvärd. Nu står det dock här gedigen, stabil och mycket prisvärd. Bin ser ut att trivas och har redan börjat bygga sina egna kakor.

Drömmen om en gammal trapp

Gediget hantverk Ombyggnad möjlig? En återkommande skröna om en tidigare boende på Lilla Hammaren är när han byggde trappan i vita huset. Hur lång tid han la ner och hur han gång på gång fick ta ner och försöka igen. Möjligen kan det i framtiden förekomma liknande historier från när samma trappa senare byttes ut.

Planen är sedan länge att riva den nuvarande U-trappan i vita husets hall för att istället bygga upp en högersvängd L-trappa, liknande den som suttit där från början. Trappan som sitter där idag är en typisk öppen villatrappa inklädd med ljus ekfanér. Då det är det första man ser och då den tar upp större delen av hallen har den varit en nagel i ögat sedan första dagen vi klev in i huset. En högersvängd trappa i 90 graders vinkel ger oss dessutom plats för en toalett på ovanvåningen, men det är en senare historia.

På ständig jakt efter en äldre trappa av samma branta spiraltrappskonstruktion som den i röda huset, så slog jag till på en "torptrappa" på Blocket. Ett litet aber utöver de 60 milen fram och tillbaks var dock att säljaren ej visste om det var en U- eller L-trappa. Med lika gott om tid som gott humör beslöt jag mig dock att chansa. Till det facila priset av 500:- för ett gediget hantverk är det ändå svårt att bli missnöjd.

Efter en tur till Dalarna och tillbaka var det dags att inspektera köpet. Efter att trappstegen börjats göras fria från spik och lagts ut på gräsmattan framkom det ganska snart att det dessvärre var en U-trappa. Trappstegen var dock mycket välgjorda och med samma fina droppformade framkant som i röda huset. Efter lite funderingar på hur och om trappan kan göras om till en L-trappa lades den till slut upp på loftet i väntan på nya ideér.

Drömmen om en gammal trapp lever vidare.

Brunnsringar och vattenproblem

Flyttad och tätad brunnsring Säkrare brunnslock Sedan prins Carls dagar har de boende på Lilla Hammaren, Gropekärr och intilligande fastigheter tagit vatten från sjön Skiren. Efter år med ökande förbrukning och eftersatt underhåll räckte dock ej trycket från häverten och självfallet att tillgodose de SPA-sugna sommargästerna på Villa Fridhem med vatten. Konsekvensen av detta innebar att även boende i området drabbades.

För att fortsatt kunna använda vattentoaletten samt vattna grönsakslanden togs ett krafttag på den grävda brunnen som tidigare nyttjats av människorna på Lilla Hammaren. Brunnen tömdes på vatten och ett halvmeter tjockt lager med lera, grenar och stenar togs upp. Den övre ringen som rubbats ur sitt läge pga rötter från intilliggande träd kunde flyttas på plats sedan det grävts upp runt brunnen. De två övre skarvarna mellan brunnsringarna tätades med cementbruk.

Ut med det nya tillbaks med det gamla

Södersida i behov av linoljekärlek Röda vindskivor på enklare byggnader Utöver jobbet med vardagsrummet har vi även skrapat och målat på några av de värst utsatta ställena. Först på tur var fönster, foder och vindskivor på södersidan av röda huset. På vindskivor och på fönstren på nedervåningen har någon stackare gått på senaste årtiondens största bluff och målat med "modern" färg. Att träet under linoljefärgsflagorna var torrt och hårt medan det under plastfärgsflagorna var fuktigt och luddigt säger allt.

Även baksidan av uthuset fick ett lyft med ny slamfärg på både panel och vindskivor. Vindskivorna som på senare tid målats med en grönaktig färg gjorde sig helt klart bättre i rött. Tvivlar och tvekar fortfarande om uthusdörren skall få behålla sin faluröda färg eller målas med svart tjära som matkälledörren och som de flesta uthus och lador verkar ha i trakten.

Jugendlister och fulel

Tidigare färglager sparat i nederkant Eländes elände Merparten av vardagsrummets lister är nu befriade från glansig alkydoljefärg och återfått sin forna lyster med brun-grön linoljefärg. Listerna ut till verandan har jag fått för mig är av jugendstil. Detta stämmer bra med tidigare antaganden att verandan byggts till någon gång i början på 1900-talet. På listerna fanns utöver den vita alkydoljefärgen ytterligare tre lager färg i blått, grönt samt en brun-gul nyans.

Innan golvet tas upp återstår slipning av taket samt målning med minst tre lager vit matt linoljefärg. Tvi vale för allt arbete ovanför axlarna.


Linoljevaxat eldstadsplan och nytt sovrum

Nytt sovrum Linoljevaxat eldstadsplan Under jul och nyår blev sovrummet på ovanvångingen klart nog för att kunna bebos. Ett eldstadsplan gjöts med kalkbruk och kunde behandlades med egentillverkad linoljevax sedan Therés och Mikael i Simonstorp till stor glädje skänkt oss en bit bivax.

Än återstår en del i rummet, väggar skall stänk- eller schablonmålas, taklucka isoleras, kattvindsdörrar skall få små kammarlås och en ventil fixas. Vilken butik säljer fortfarande tallriksventiler i obehandlad alumninum?

Vardagsrummet har nu temporärt flyttat upp på ovanvåningen och jobbet på nedervåningen är i full färd. Innan golvet bryts upp och grunden grävs ur kommer vi slipa och måla om tak och lister. Väggarna i vardagsrummet på nedervångingen är isolerat med tretex någon gång på 40- 50-talet. Tretexen får vara kvar och någon ytterligare isolering eller väggbeklädnad blir det ej. Väggarna skall istället som det enda rum i huset tapetseras med tidstypiska tapeter. Valet föll på Nästgårds Röd från Gysinge. Lister målas med en ljus nyans grön-brun umbra medan taket målas med en vit matt linoljefärg.

Therés

Vad fint det blev, särskilt hörnan med fåtöljen i sovrummet.

Kilsågat och handhyvlat golv

Handhyvlade golvplank Vägg mot kattvind I somras hämtades ett stor antal kilsågade golvplank från en gård utanför Säter i Dalarna. Dessa ligger efter många timmar jobb nu i nya rummet på ovanvåningen. Med cirkelsåg togs dåliga delar samt gammal spont och not bort. Därefter handhyvlades planken. De värsta delarna togs med en handelhyvel från Jula för att sedan hyvlas med en kort rubank no 5 för en finare yta.

Den ursprungliga tanken var att fräsa ur ny not med hjälp av en handöverfräs och såga till lösa fjädrar. Efter en del övervägande så nöjde vi oss med att enbart plugga planken, en inte helt ovanlig metod förr. Eftersom golvet ligger på ovanvåningen bör inte golvdrag bli något problem. Under golvet ligger ett väl packat lager med kutterspån från Granngården, sågspån och kalk mot mössen.

Då plankens tjocklek var minst sagt varierande krävdes en hel del uppsalning innan en jämn nivå uppnåddes. Till en början har golvet skruvats ovanifrån. Om några månader när vi sett hur golvet rör sig kommer skruvarna bytas mot spik från från den växande samligen av klippspik och handsmidd spik.

Sten Andersson

Ser riktigt bra ut, önskar jag kunde hyvla lika fint.

Lerklinad blindbotten

Lerklinad blindbotten Isolerat tak Under våren har taket i ena rummet på ovanvåningen isolerats. Efter mycket om och men blev det till slut 10 cm linullsisolering mellan bjälkarna. Luftspalten fixades genom att häfta vindpapp på läkt, då masonit enligt somliga anses för tät. Som takpanel valdes Byggmax furugolv 27x158.

Under golvet på delen som tidigare varit badrum fanns spår av en tidigare fuktskada och en för 70-talet tidsenligt påstruken Cuprinol. Gudskelov luktade det ej något nämnvärt från Cuprinolen. Hålen från avloppsledningarna i balkarna sattes igen och kommer eventuellt stärkas ytterligare med några reglar.

Efter att blindbotten bytts lerklinades dessa med fyra olika sorters lera. Lera från diket intill torpet, återanvänd lera från tidigare blindbotten, blålera från Bråvikens strand och slutligen lera köpt hos Färg och Måleriprodukter i Norrköping. Att döma av färgen på de olika lerorna verkar de ha använt lera från marken runt torpet när det begav sig senast, det vill säga för mer än 130 år sedan. Denna lera var också den mest lättarbetade.

Lars-Ove Johansson

Lerkliningen som fanns kvar på den gamla blindbotten innehöll enbart lera och kutterspån, så det fick det bli denna gång med. 1 del lera och 2 delar sågspån väl blandat med en mixer för färg/betong. Tombolan klarade ej av att slå sönder leran alls.

Anders Svensson

Hur blandar du leran?

Schabloner på kontoret

Schabloner med linoljefärg på lumppapp Schabloner på kontoret Under trettondagshelgen målades schabloner på kontoret. Schablonerna målades med vit linoljefärg. Underlaget som består av lumppapp är ävenledes det målat med linoljefärg. Se bilder och läs mer i tidigare års inlägg, Kontor och handhyvlat.

Mönstret är kopierat från Lena Nessles bok Schabloner med traditioner och kommer ursprungligen från August Abrahamssons arbetsrum från 1870-talet på Nääs slott utanför Göteborg.

För ändamålet inhandlades skärunderlägg och stöppelsvampar på Panduro Hobby samt precisionspennkniv och lamineringsfickor på Clas Ohlson. Lamineringsplasten visade sig fungera ypperligt så jag har svårt att se vitsen med den betydligt dyrare schablonplasten.

Lars-Ove Johansson

Pilljobb ligger herrn varmast om hjärtat.

Therés

Vad fint det blev, är det herrn eller frun som gjort dem?

Tomt rum

Nedrivna tapeter och förlorad historia Rökgångar täckta med otäck cementbruk Efter fem släpkärror med våtrumstapeter, gips, reglar och minerallullsisolering är nu äntligen rummet på ovanvåningen tömt. Råsponten i taket ser lika frisk ut som den gjorde på utsidan. På sina ställen finns som väntat tecken på tidigare läckage men inget som orsakat någon större skada. Tak och väggar var isolerade med fem cm minerallull. Taket hade reglats upp utanpå takstolsbjälkarna vilket innebar en luftspalt på hela 15 cm. Allt inklätt med gipsskivor med plastad baksida.

Jämfört med nedervåningen har de gått mindre varsamt fram i detta rum under 70-talets renoveringar. Samtliga lager med tapeter har rivits ner och flera decenniers historia gick därmed förlorad. Delar av skurgolvet saknas och rökgångarna i murstocken har fyllts igen med cementbaserat bruk.

Innertak rivs med fördel på kallare årstider Oputsad murstock Planen är att isolera med 10 cm linullsisolering mellan takstolsbjälkarna vilket ger cirka 5 cm kvar till en luftspalt uppbyggd med masonit. Eventuellt blir det ytterligare ett 5 cm lager isolering utanpå bjälkarna. Då gips ej är välkommet kommer vi använda någon form av
panel eller finsågad råspont som innertak. Ytterväggen kommer vi dreva med mer linullsisolering men i övrigt lämna oisolerad, likaså kattvindarna som återställs till tidigare storlek. Murstocken skall befrias från cementbruket och putsas hela vägen upp för att göra sotaren extra glad och därmed ha överseende med bjälkarna som ligger mot den.

Therés

Vad trevligt. Har ni kommit överens om hur ni ska använda rummet?

Gustav Karlsson Rask

Vad ni sliter...

Rivning av gamla badrummet

Tidigare skada i badrumstaket Innerväggarna nedtagna I helgen påbörjades äntligen rivningen av det tidigare badrummet på ovanvåningen. Innerväggar och vägg mot avloppsventilationen togs ner. Två släp med skräp kördes iväg till sopstationen och ett tredje fylldes i väntan på nästa tur.

Planen är att ta ner all gips och mineralullsisolering och ersätta med råspont och linullsisolering. I den ena delen av rummet som varit förråd ligger ett tidigare skurgolv kvar. Förhoppningsvis har vi golv kvar från nedervåningen att kompletera det som saknas under det gamla badrumsgolvet.

Till en början är rummet tänkt att tjäna som vardagsrum då nästa rum som står på tur troligtvis blir vardagsrummet på nedanvåningen.

Peter Svensson

Ser ut att bli en rolig höst!

Buskliens revansch

En avbruten lie och ett misshandlat orv ger en perfekt busklie Placera eggen mot stammen nära marken och ryck Till förtret för alla er som gått och köpt en röjsåg så tänkte jag slå ett slag för buskalien. Busklien eller röjlien är en kort lie som med fördel används för att rensa sly. Placera lien på marken med eggen tätt mot skottet och ryck orvet uppåt mot dig. Fördelarna mot röjsågen är närmast uppenbara. Det väsnas inte, det vibrerar inte, du slipper avgaser och inga skyddskläder behövs. Dessutom blir röjningen mer effektiv då snittet enkelt kan läggas mycket nära marken.

Den bästa busklien får du av en avbruten lie. Andra delen av lien sätter du på ett yxskaft och du får dessutom en perfekt röjkniv.

Peter Svensson

Tack för en enkel och bra beskrivning på hur detta bortglömda redskap används.

Therés (www.hemochhard.wordpress.com)

Vem behöver maskiner när det finns liar och sådant.

Nymålade fönster och omlagt tak

Omlagt tak och nymålade fönster Grön pardörr önskas Sommarens takomläggning är nu avslutad och resultatet kan ses på bilderna. De sista veckorna hann vi även med att måla om fönster, hängrännor och stuprör i samma zingröna färg som vindskivorna. Ytterdörr och verandafönster får troligtvis vänta till nästa sommar.

Nästa stora projekt är annars att ta itu med det gamla badrummet och förrådet på ovanvåningen. Mer om detta senare.

Gustav Karlsson Rask

Härligt att se att det går framåt på torpet!

Genomtänkta detaljer

Nyttigt avstånd mellan vindskiva och takbjälkar Vackert girade hörn Den vanligaste kommentaren och frågan jag fått under takläggningen har varit varför jag lämnat ett utrymme mellan takbjälkarna och vindskivorna/takfotsbrädorna. Det enkla svaret har varit att så såg det ut tidigare.

Gissar att den troligaste anledningen är att eventuell fukt från de skyddande vindskivorna ej skall kunna gå direkt vidare in i takbjälkarnas ändträ. En annan tanke är att det är en förberedelse för att underlätta framtida renoveringar. Istället för att byta ut hela yttre brädorna på undertaket så sågar man av de yttre skadade kanterna. Har försökt hitta andra hus med liknande takutsprång, men förjäves.

En annan detalj som underlättat omläggningen av taket har varit takbjälkarna vid takutsprånget vid gavlarna. Genom att undvika ändträ längst ut på undertaket har det räckt att byta ut den yttersta brädan.

Den verkliga frågan borde egentligen vara varför bygger inte alla så här idag?

Ulrika Svensson

Mycket intressant inlägg. Har aldrig tänkt på om det brukar finnas ett avstånd mellan vindskiva och takbjälke. Teorin med att ett avstånd skulle förhindra fuktvandring verkar trolig tycker jag.

Förbättrad takfot

Gammal papp och takfot Ny takfot I instruktioner för hur du lägger nytt tak och takpannor beskrivs ofta hur den nedersta bärläkten skall ställas på högkant. Detta för att lutningen på den nedersta raden takpannor skall bli densamma som för raderna ovan som vilar på både läkt och takpannorna på raden nedanför. Detta är långt ifrån det enda sättet att göra en takfot och definitivt inte det snyggaste.

Ett snyggare alternativ är att bygga upp takfoten med en takfotskil. Takfoten ser nättare ut och ströläkt och bärläkt riskerar ej att synas nedanifrån. Vårt tak hade en variant av takfotskil som kändes osäker. Takfotsbrädan gick upp ovanför pappen vilket resulterade i en ficka där vatten och skräp kunde samlas. Att nedersta biten av underlagstaket och takfotsbrädan inte fullständigt ruttnat bort på de 80 åren de suttit där är imponerande, och visar om inte annat vilken kvalitet på virket det var.
Ficka vid tidigare takfot
Då dagens brädor från snabbväxande virkesåkrar ej skulle tåla denna behandling så lades som sig bör istället takfotskilen under underlagspappen. Håller man efter taket och rensar bort skräp som kan samlas så borde det hålla en bra bit bortom pensionen.

Börja ovanifrån

Lägg takpappen ovanifrån Branta delen av taket Vid pappning av den andra branta delen gick jag emot tillverkarens instruktioner för läggning av underlagspappen och började ovanifrån. Genom att spara den gamla läkten hade jag dessutom något att stå på. Betydligt enklare och mycket mindre skräp som riskerade att förstöra klisterkanterna på pappen.

På ena bilden kan ni se den tidigare pappen som lagts tillsammans med trekantslister för att imitera ett falsat plåttak. I nederkanten av den gamla pappen skymtas det imponerande lager med tjära som låg över stora delar av taket.

På taket alltjämt

Ny papp och läkt Zinkgröna vindskivor En fjärdedel av taket är nu omlagt. De återstående tre fjärdedelarna väntas gå något snabbare då jag nu vet vad som behöver göras och hur. Den knepigaste biten var nog att lägga pappen på den branta delen av taket (>45°). Istället för att balansera på temporär läkt och hänga i rep tänker jag nästa gång prova helt tvärtom, börja uppifrån och stå tryggt på den gamla läkten.

Den största överraskningen får väl sägas vara att det inte alls låg ett gammalt plåttak under pappen som tidigare misstänkts. Istället låg det ett papptak ovanpå trekantslister för att imitera ett plåttak.

I samband med takomläggningen kommer vi återställa vindskivornas tidigare zinkgröna färg. Den bruna kom troligtvis med renoveringarna och fönsterbytena på 70-talet.

Pehr Lindh

Ser riktigt välgjort och snyggt ut med de gamla pannorna.

Bästa ställningen i sommar

Ställningen på plats Högt så de räcker Förberedelserna inför sommarens jobb på taket är i full gång. En byggställning inhandlades förra helgen och har sedan dess byggts upp och ner ett otal gånger. Det känns dock redan nu som att delar till byggställningar kan man aldrig få för många av. Har ni två fötter och några 2m långbommar till en Haki-ställlning till övers så hör av er.

Om tre veckor sätter det fart. Underlagspapp, läkt och skadad råspont skall bytas innan det gamla teglet åter läggs tillbaka.

Bort med regnet

Gjuten regnvattenbrunn Fyra brunnar totalt Fyra regnvattenbrunnar gjöts under kristihimmelfärdshelgen. Att ersätta de vackra gamla utkastarna mot moderna renstrattar var helt otänkbart. Det närmaste jag hittat annars var spygatter i gjutjärn som emellertid kändes alltför små. Ännu saknas dock lock med sil till brunnarna. Tips på passande material mottages gärna. Grillgaller, hålplatta, gnistgaller, ...? Diametern på brunnarna är 25-27cm.

Nu återstår enbart att fixa taket så är vi helt skyddade mot det från ovan. Detta blir dock sommarens projekt.

Gustav Karlsson Rask

Sök efter sil till brunnsbetäckning, de finns vanligtvis i större dimensioner än till spygatter.

Göran Andersson

Vad tror du om att borra mängder med små hål i en gammal stekpanna?

Nyheter på Getå Gym

Senaste nytt på Getå Gym Det senaste tillskottet på Getå Gym, en Stiga motionscykel med alla nödvändiga finesser. Pjäsen inköptes på Norrköpings utan tvekan bästa secondhandbutik, Etiopienhjälpen i Skärblacka.

När vi ändå är inne på ämnet motion så vill jag beklaga mig över Medley som driver Centralbadet i Norrköping. Med det hutlösa priset av 4400:- för ett årskort lever de långt ifrån upp till sin vision "att alla, oavsett ålder och ambition, ska vilja bada, träna, umgås, koppla av och ha roligt hos oss". Skämmes!

Hoppet står istället återigen till Skärblacka och Skärblacka Simhall. Återkommer inom kort med en recension på detta ställe.

Lars-Ove Johansson

Kan enbart intyga att Skärblacka Simhall är det bästa alternativet för er som vill simma i Norrköpingstrakten.

Karl

Hur har du hittat hantlar i den färgen =)

Värmen i torpet

Isolerat hallgolv Ljuvlig kakelugn Förberedelserna inför vintern började redan i somras då vi isolerade det tidigare oisolerade golvet i hallen. De gamla lagren med plastmattor och linoleummattor åkte ut och de få golvbrädor som fanns kvar kompletterades med delar av golvet som blev över vid badrumsrenoveringen.

Översta raden på de båda kakelugnarna togs ner för att täta glipan mellan kakelugn och murstock. Fogarna fylldes i med mer krita och eldstäderna putsades med ny lera. Även skorstenarna fick ny kalkputs. Vedspisen fick en eldstadsplan och anslutningen mellan vedspis och skorsten tätades. Därmed var samtliga punkter från den gamla sotarbesiktningen avbockade och sotarn kunde komma förbi och godkänna allt lagom till vinterns första kalla dagar i början november.

Det enda elementet i huset kompletterades med ytterligare två, ett till kontoret samt ett till vardagsrummet. Tillsammans med luftvärmepumparna och ljuvlig kakelugnsvärme har vi hittills klarat vintern utomordentligt. Som kallast har vi i vinter haft 18 grader i köket, vilket är en klar förbättring jämfört med förra vinterns bottenrekord på dryga 10 grader.

Dina-Maria Johansson

Ser bra ut..ska kolla nästa gång om det känns varmare..och visst är kakelugnen juvlig..man kanske skulle välja en sån istället för en braskamin i stugan..fast det blir väl dyrare..

Kontor och handhyvlat

Kontoret och hyvlar Handhyvlade profiler Under våren har det andra rummet i huset färdigställts och inretts som kontor. Råsponten på väggarna tapetserades med lumppapp och målades med linoljefärg. Den tidigare limfärgen i taket tvättades ned och ny limfärg ströks. Enkla snedställda taklister, liknande dem i vardagsrummet, hyvlades till och målades även dessa med linoljefärg. Ett fönsterbräde och lister till den målade bröstpanelen hyvlades med handhyvlar fyndade på Tåns Loppis & Antikt utanför Fristad. Ytterligare 12 handhyvlar och diverse andra verktyg inköptes senare till vissas förtret av en äldre herre i Krokek.

Nusse Johansson

...

Balder Nilsson

Vov!

Isa Nilsson

Mjau.

Johanna Nilsson

Var är bilden på kontoret?

Linullsisolering och kommentarer

Linullsisoleringen på plats Kommentera alltid ditt bygge Max 28 skivor linullsisolering gick in i en Volvo V70 enligt säljaren, lika många fick plats i A2'an. Efter tre dagars pyssel och fyra rundor till K-Rauta sitter allt på plats. 17 kvadratmeter linullsisolering och 250 meter råspont. Två gratistidningslådor länsades och väggen mellan nya rummet och badrummet kunde därefter ljudisoleras med ihopknycklat tidningspapper innan även denna kläddes med råspont. OSB och gipsskivor är för lamers.

Eftersom jag nu på kort tid isolerat med både Isolinas linullsisolering och Vitals cellulosaisolering kan jag dela med mig av en egen jämförelse. Att dela på skivorna var inte nämnvärt svårt med någondera, till cellulosaisoleringen användes en fogsvans medan en vanlig kökssax fungerade bäst till den 50mm tjocka linullsisoleringen. Vitals isolering var enklare att få på plats då den var något styvare. Linullsioleringen kändes emellertid mycket naturligare. Vad jag väljer nästa gång återstår att se, än verkar Vital inte ha byggt upp sin fabrik efter förra årets brand.

Therés

Vad rolig du är! Jag vill ha fler och tätare uppdateringar.

Getå Gym

Fria vikter hos Getå Gym Hiss, rodd, benspark och bencurl Ibland måste man prioritera. Tanken att köra 4 mil för en timmas gymmande blev aldrig särdeles lockande. Efter några veckors idoget blocketsökande slog jag därför till på lite gymgrejer i närheten av Norrköping. Till vissas förtret så följde det med en hel del extra utöver de fria vikter jag var ute efter. Efter lite pyssel är därmed röda huset inrett i stilen klassiskt källargym.

Nästa vecka bär det av till Göteborg och Claessons Trätjära för att inhandla den isolering som skall upp på väggarna i rummet som blev över efter badrumsrenoveringen i höstas. Badrummet isolerades med cellulosaisolering från finska Vital, då det fanns att tillgå på närmaste Bauhaus. När så ännu mer isolering skulle inhandlas kom det fram att Vitals fabrik brunnit ner i sommras, och ännu ej återställts. Därmed återstår inte mycket alternativ än den dyrare linullsisoleringen.

Vadpress, dips och benlyft Säljaren på Claessons hade inte mycket till övers för Vitals cellulosaisolering. Enligt deras egna tester skulle den ha extremt svårt att släppa ifrån sig fukt. Får ta och jämföra linullsisolering, cellulosaisolering, sågspån och gammal mineralullsisolering senare på samma sätt som Claessons gjort. Förstår dock inte riktigt vitsen med att doppa isoleringen i vatten. Blir din isoleringen så blöt har du nog andra problem i ditt hus att fundera på än långsamt torkande isolering.

Therés

Oj så starka ni kommer att bli. Tränas det redan för fullt?

Nyår på torpet

Utsikt över bråviken från sovrumsfönstret nyårsdagen 2012 Första nyåret på torpet firades i lugnan ro med god mat och naanbrödsbakning. Vid tolvslaget intogs verandatrappan för att beskåda fyrverkerierna från de välbärgade lindöborna och mauritzbergsborna på andra sidan Bråviken. Bråviken fanns dock aningen för bred då fyrverkerierna gott och väl kunde liknas med parisarnas trevande försök att fira med tomtebloss förra året. Isa kunde med andra ord tryggt sova in det nya året mätt och belåten på den goda lax som serverades dagen till ära.

Under lördagen ersattes rullgardinen i vardagsrummet med ett nytt innanfönster och fick med detsamma en betydligt ljusare prägel. Röda huset moderniserades kraftigt då en jordfelsbrytare av märket Biltema installerades.

Sista dagen på året bjöd svåger Mikael och syster Theres i Haga på nyårsfika med hembakta saffranspepparkakor, julgodis och kanelkrans. Från årets önskelista kunde strykas "Så renoveras torp och gårdar" samt "Vårda och renovera trähus" då syster och far passade på att gratulera mig i efterskott.

Farsan o Birgitta

Jättefin sida, fantastisk säger Birgitta som är väldigt imponerad av hemsidesnickrandet i era hus. Gymmet likaså

Ulla Johansson

Mycket tjusig hemsida. Trevlig att titta på, hoppas på nya bilder och kommentarer.

Anders Svensson

Snygg sida! Ser fram emot att läsa mer om ert byggnadsvårdprojekt.

Det går framåt

Husen sett från Bråviken Utsikt på vintern och röda huset Sju månader har förflutit sedan vi fick tillträde. Fem månader sedan vi flyttade in. Sedan dess har bland mycket annat ett nytt badrum byggts, många meter vattenledningar dragits, en fjärdedel av grunden grävts ur och fyllts igen samt två luftvärmepumpar installerats. Några ovälkommna överraskningar har inte synts till ännu, gud bevare.

Luftvärmepumparna håller oss tillräckligt varma än så länge, vilket vi kanske kan tacka den milda vintern för. Vi valde bekväma som få att lita på byggnadsvårdarna tips om att bo in sig i huset ett år. Till nästa år kommer vi därför prioritera det dragiga hallgolvet som just nu är täckt med tre lager trasmattor och vackert tejpade skarvar.


Rejäla bärlinor Förstärkt badrumsgolv och lera på blindbotten På juldagen tog jag äntligen tid till mig att fixa en sida för att kunna dela med mig av vad som händer på torpet. Sidan är byggd med HTML5 och CSS3 och kan därför inte visas i äldre webläsare i nuläget.

I sinom tid kanske jag gör den mer bakåtkompatibel med er som ännu inte laddat ner senaste versionen av Opera. Den grafiska designen av sidan är inspirerad av den äldsta kartan från år 1700 över torpet. Denna fann vi tillsammans med en hel del annat bland Lantmäteriets historiska kartor.


Markus

Hej Lars-Ove, Robert försöker komma i kontakt med dig lite desperat så att säga. Kan du ringa honom?

Namn Kommentar Skicka